Sjundby-slægten Jakob Henrikssons slægt Hästesko

Conrad Meijer  ~

Altéa Fredrika Meijer

† xx

~

Sjundby-släkten. Jakob Henrikssons släkt,

kallad Hästesko.

Barn:

Adlad 1559, erhöll stadfästelse på gammalt frälsebref, som förkommit

när danskarne sköflade Finland, således 1509, eller mera sannolikt 1522.

Antagligen härledde sig ättens adliga rätt från den äldre Sjundby-släkten

(se denna), som med Dönsby-släkten gemensamt fått adelskap 1467.

Tab. I.

Östen Olofsson,

nämndeman 1476 i

Sjundeå socken (A VI).

Henrik Östensson, † före 1530. Tab. II.

Peder Östenssony gjorde adlig rusttjänst

1537 för Rikala i Halikko socken, hvilket 1569

tillhörde Jakob Henrikssons till Sjundby enka,

Kristina Henriksdotter Horn af Kanckas. Tog

Conrad Meijer  ~

Altéa Fredrika Meijer

efter Västerås recess Pamsilta gods i Halikko

† xx

~

för sexton mark från Nådendals kloster. — Gift

med Anna Månsdotter, dotter af adelsmannen

Måns Johansson till Viurila, och syster till

Elseby Månsdotter som var gift med Henrik

Fleming (n:r 4) i hans sista gifte. Peder

Östens-sons enda barn, hustru Benkta till Rikala, var

— enlikt Joh. Messenii släktbok — gift med

Hans Eriksson (se Stensböle-släkten).

Tab. II.

Henrik Östensson (tab. I), väpnare, till

Kalmusnäs (Kalfsnäs) i Kimito socken.

Förvärfvade genom sin „trohet, huldhet och manskap

mot sitt fädernesland frälse af Sveriges rätta

herrar och konungar, men förlorade alla sina

bref då den tyranniske gamle konung Kristians

folk sköflade hans gård. Ty att han icke ville

gå samma konung Kristian tillhanda den tid

som han både i Sverige och i Finland så många

Conrad Meijer  ~

Altéa Fredrika Meijer

trogna Sveriges inbyggare fördärfvade och een

† xx

~

stor hop bragte om lifvet och lefverne" (2). —

Detta hände sannolikt 1522; — † före 1530 21/5,

då hans enka fick konung Gustaf I:s bref, att

det var hon som först förvärfvat frälse på

Kal-musnäs, och därunder bördat en holme

Kon-kalö, som blifvit lagd under kronan, till böter

för det manslag hennes man, Henrik Östensson,

begått (1). — Gift med Alissa, dotter af

Henrik Sarfve  ~

Elin Henriksdotter

Ragvald Jönsson, och hustru Anna i Sjundby i

til Sarfvik, Kyrkslätt

Sjundby-slægten kaldet hästesko

Sjundeå socken. Se

d.a. Henrik Östensson, af adliga Sjundby-släkten, som förde hästesko i vapnet och Alissa Ragvaldsdotter, af adliga Sjundby-släkten, som förde ett hjärta.

Sjundby-släkten-Dönsby-släkten.

Barn:

Jakob Henriksson till Sjundby, skref sig

äfven till Gerknäs i Lojo socken. Uppgifves

hafva varit »biskop Mårtens tjänare", c. 1530 i

sin första ungdom (2). Stallmästare hos

konung Gustaf I 1546, fick detta år 14/5 Tuohittu

bol i Bjärnå socken (3). Begynte 1548 genom

att utlösa sin morbroder Petrus Ragvaldi, och

c. 1550 genom att utlösa bröderna Erik och

Johan Olofssöner Stålarm, tillegna sig Sjundby

stora gods i dess helhet. Häradshöfding i

Hollola härad 1551—1552 »/3. Häradshöfding i

Raseborgs östra härad 1558—1561 — i

Sääksmäki härad 1562—1567 (4). Uppbar äfven

häradsräntan från Åland 1553—1554. Sändebud till

Ryssland 1556. Amiral 1558 21/9 på den

skeppsflottan, som på nyländska vattnen utrustas skall

(3). Befallningsman på Viborgs slott 155925/10.

Ryttmästare öfver finskt rytteri. Utsedd 1561

30/8 att bistå den nyvalde guvernatorn i

Finland, grefve Svante Sture (2). Förordnad 1562

14/10 till ståthållare i Finland under Gustaf

Finckes frånvaro; förestod äfven detta ämbete 1564

9/G—26/7 medan Fincke var i onåd hos

konungen. Fullmäktigad 1561 att vara tillsyningsman

för Viborgs befästnings byggning. Befälhafvare

1563, jämte Anders Sigfridsson Rålamb, öfver

den krigsmakt som af konung Erik sändes att

belägra Åbo slott. Kallad 1565/5, vid danska

krigets utbrott till fältöfverste öfver rytteriet i

Våbentegninger på denne side copyright © 2001-2015 by Finn Gaunaa

Sverige. Författade 1565 5/9 vid afresan från

Viborg sitt testamente, i hvilket han gaf allt sitt

fasta gods till sin hustru, emedan de voro

barnlösa, men af rustningar, värjor och hästar skulle

hon endast behålla en tredje del, medan två

tredjedelar skulle tillfalla hans bröder, Knut

och Bertil. Om någon af hans syskon ville

klandra hans bestämmelser, så finge de lagsöka

hans hustru om det ringa han ärft (2).

Öfvertog befälet i kriget mot Danmark, och

samlade i Västergötland en betydande krigshär,

men blef slagen då han 156519/10 vid byn

Ax-torna i Svarterå socken i Holland på

konungens befallning inlät sig i fältslag. Sökte skylla

detta nederlag på Nils Sture, som han

anklagade för förräderi, hvilket blef en af orsakerna

till den sorgliga rättegången mot Sturarne.

Afsatt från sin befattning såsom fältöfverste,

likvisst kort därefter 1566 utsedd till den nye

fält-öfverstens, hertig Magnus af Sachsen, råd.

Befordrad till fältmarskalk 1566. Gjorde ett

lyckadt härnadståg i Skåne sommaren 1566, sedan

han sammanslagit sitt folk med den andra sven-

ska krigsstyrkan, som fördes af Charles de

Mornay. Föll 1566 20/9 jämte Mornay i

fiendens händer, då de under en rekognoscering,

villade af dimma, stötte på en dansk afdelning.

Fördes till Elfsborgs slott, och afled 1567/6 i

fångenskap. Har bevistat riksdagarna i

Stockholm 1560, i Arboga 1561. Jakob Henriksson,

återfick genom hertig Johans bref 1558 25/5

Sjundby gård, som från 1555 varit kungsgård,

hvarför Jakob Henriksson i vederlag sedan 1556

besuttit Nackböle och Grisilä i Sjundeå med

Knapsby i Karis socken. Genom byte med

hertig Johan behöll Jakob Henriksson dessa

vederlagsgods mot några lägenheter under

Ekenäs kungsgård. Innehade från 1553—1557 hela

Muurla län om 51 3/8 rökar och 280

fullgärds-män (4). Hertig Johan indrog denna alltför

stora förläning, men gaf 1557 8/4 vederlag, 128

skatter, i Pojo och Karis socknar (4). Är 1558

13/4 erhöll Jakob Henriksson 252 dagsverken af

Lojo ö, och 1558 29/7 Hirsjärvi fjärding i Portas

(Somero) socken, samt den oförlänta delen af

Loppis socken. Fick 156119/2 Saviniemi

kungsgård i Jääskis socken, därtill 1562 lö/7 Kuusa

gård i Mohla socken, och 1563 3/3 Mohla

kungsgård. Egde äfven gods i Rautalampi och

Saa-rijärvi socknar; uppgifves på sin mark hafva

låtit uppföra Saarijärvi kyrka (5). Hade redan

genom hertig Johans skrifvelse 1561 3/x erhållit

evärdlig frihet på fyra skattmarker i Gerknäs i

Lojo socken, tillöste sig den öfriga delen af

Gerknäs by af sina släktingar och fick därpå

fasta 1563 24/4 vid räfsteting i Lojo. Hugnades

ytterligare med gåfvor som till ex. 1559 7/3 med

allt matskottssmör, „som faller vid Tavastehus",

och 1562 med rättighet att för pengar inlösa

skattehö af Ingå socken. — Gift 1561 /8, »drog

till Kanckas till bröllopp" (4), med Kristina

Henriksdotter Horn, i hennes l:a gifte, dotter

af Henrik Klasson Horn af Kanckas (n:r 12) och

Elin Arvidsdotter (Stålarm, n:r 32). Hertig

Johan torde närvarit vid brölloppet (4). Kristina

Henriksdotter gifte sig 2:o 1570 8/i på Kanckas

med ståthållaren i Finland, Klas Åkesson Tott,

uradel, † 1590, före 29/3 då hon redan skrifver

sig „salig Herr Klas Åkessons efterlefverska".

Hon fick 15677/7 för den trotjänst hennes

framlidne man Jakob Henriksson bevisat kronan,

förläning af „erämarken" i Rautalampi och

Kalvola socknar mot rusttjänst, och 156917/s

stadfästelse på konung Gustaf I:s gåfvobref till

Jakob Henriksson af 5 V4 skattmark i Gerknäs by

i Lojo med Pernosaari ö jämte 1 skattmark i

Göks i Sjundeå socken. Han tillhandlade sig

dessutom 1/2 krok i Kernalaby i Janakkala

socken, samt köpte och bytte sig till Majala och

Paijula gods i Halikko socken, hvarpå hon fick

kungl, bref 156914/10. Egde äfven Rikala i

Halikko socken. Lefde ännu 1597 på Sjundby

gård i Sjundeå socken, hade med Klas Åkesson

Tott flere barn, som sålunda ärfde Jakob

Henrikssons stora egendom.

Knut Henriksson till Kalfsnäs. Adlad jämte

sina bröder 1559 22/6. Tab. III.

Bertil Henriksson. Slottsliggare. Adlad

jämte sina bröder 1559 22/6. Egde, enligt

förläningsregister, frälsegods i Pyttis socken, men

förekommer icke vidare nämnd. Lefde 1565

(2). — Gift med....., dotter af Enevaldus

Sigfridi, pastor, sedan kyrkoherde i Viborg 1546

—1570, och Anna, som 1571, enka, fick

skattmark efterlåten i Viborgs socken (6).

Ingeborg Henriksdotter (6). — Gift med

frälsemannen Henrik Henriksson, som 1537—

1572 gjorde adlig rusttjänst för Vreta i Kimito

socken, men 1577 var afliden.

Malin Henriksdotter, afstod 1568 genom

arfsförlikning med sin broders Jakob

Henrikssons enka, sin systerdel i Kaksunge gods i

Angelniemi kapellsocken. — Gift med Hans

Olofsson, † före 1568, — måhända samme Hans

Olofsson, som 1551 — 1556 var fogde i

Sääksmäki härad och 1556 blef sagd från halsen för

falsk räkenskap (7).

Elin Henriksdotter, = „hustru Elin i

Sarf-vikH (2). Lefde 1568, då vid vinterting i

Kyrkslätt uppvisades förlikningsbref mellan henne

och hennes aflidne broder, Jakob Henriksson

(1). Gift med Henrik i Sarfvik i Kyrkslätt

socken, hade Sönerne, Sigfrid Henriksson Sarfve,

konung Sigismunds sekreterare, och Jakob

Henriksson Sarfve (6).

? . . . . Henriksdotter, — i Jakob

Henrikssons testamente nämnes hans systerson Per

Eriksson, hvars moder likvisst kan varit en af

ofvanstående systrar, i något tidigare gifte med

Erik ....

Skäggböle

Tab. III.

Knut Henriksson (tab. II), till

Kalfsnäs i Kimito socken. Adlad

med sina bröder 1559. Gjorde

adlig rusttjänst för Kalfsnäs 1556.

Erhöll under frälse 156710/5 ett

hemman i Engelsby i Kimito

socken, år 1570 frälse på Pedersö och

samma socken, samt 1577 6/s

frälserätt till alla de hemman som han genom sitt

gifte bekommit med den hustru han då, 1577,

egde. Hertig Johans hingstridare 1563. Har

1568 underskrifvit trohetsförsäkran till konung

Johan III. Lefde ännu 1600. — Gift l:o med

. . . ., † före 1570; — 2:o, var det 1571, med

Beata (? Blåfjeld) till Liesniemi i Sagu socken.

Barn:

Karin Knutsdotter, ärfde Kalfsnäs. Gift

l:o med Mickel Mattsson (Anckarfjell, n:r 221)

till Storgården på Harvarön i Pikis socken; —

2:o c. 1575, fick Sunis hemman till morgongåfva,

med Måns Sigfridsson (Fogelhufvud, n:r 227),

som 1585 kallas »fordom stallmästare".