1658 Svenskekrigene |
Carl X. Gustav | |
Stormen på København | |
Krigen i Roskilde | |
Dette er en svensk beskrivelse af, hvordan Sjælland besættes påny, efter at den svenske hær i første omgang og efter Roskildefredens bestemmelser havde forladt Danmark:
Hela den svenska flottan var på väg rakt in i Stora Bält. Till en början gick allt enligt plan.
De långa raderna av segel svepte in förbi Lolland, kryssade i den nordliga sommarbrisen sakta upp genom Langelandsbältet, oskadliggjorde efter kort strid ett danskt vaktskepp och fortsatte vidare fram till Korsor på Själlandskusten. Först mot land var några småbåtar lastade med fotfolk som sedan tidigare kände trakterna runt staden. Deras uppdrag var att säkra landstigningsplatsen. Inga danska förband stod dock att upptäcka.
Den egentliga landstigningen inleddes i gryningen den 8 augusti. Urlastningen gick långsamt, men efter ett antal timmar hade så mycket folk och hästar rotts i land att en förtrupp på 400 man kunde skickas iväg mot Köpenhamn, som låg mindre än do mil bort.
Kedjorna av hästar och ryttare skar snabbt genom det platta landskapet, klapprade fram genom söndagstysta byar och småstäder, överraskade en del kringströdda danska småförband som antingen förlorade sig i vild flykt ‑ ofta till fots, då svenskarna snappade upp deras stillsamt betande hästar eller förbluffade lade ned sina vapen. (En del av dem var tyska legoknektar, som på alla vis levde upp till sitt yrkes rykte och genast bytte sida.) Efter en snabb men nästan helt fredlig marsch nådde förtruppen i den varma solnedgången fram till Roskilde. Nästa dag fortsatte förtruppen ända till Hvidovre. Där återstod en knapp mil till Köpenhamn. Samtidigt gled en svensk eskader på tolv skepp in från Göteborg och kastade ankar någon mil sydost om den danska huvudstaden.
Den svenska huvudarmen dröjde dock. Höga vågor och oväntade undervattensrevlar försinkade ilandsättandet av härens alla soldater, kanoner, vagnar och djur, och först natten till den i 7. augusti var armen ihopsamalat på Själland.